Så har jag kanske gjort det igen. Varit lite för spontan. Tog ett beslut förut som inte alls känns bra just nu. Men jag var tvungen att göra något. Jag har lurat mig själv tillräckligt länge nu. Tror jag. Det kanske kom vid lite fel tillfälle men som sagt. För min egen skull var jag tvungen att göra något.
Förhastat? Jag vet inte. Bollen låg inte hos mig.
Ångrar jag mig? Kanske. Man slutar väl aldrig att hoppas.
Om det var rätt? Det lär vi nog aldrig få reda på.
Nu kryper en väldigt trött Tomas ner under täcket.
Imorgon är en annan dag. Förhoppningsvis en mycket bättre.