Tänk om man kunde få vara glad i mer än fem minuter

21 februari 2010

Söndag. Söndag? Ja, söndag! Förra veckan handlade det lite om fylleångest. Så är inte fallet idag. För full var man rätt långt från igår. Vad är problemet då? Ja säg det. Om jag ändå visste…

Helgen har varit bra annars. Whiskey och rödvin i fredags med väldigt trevligt sällskap. Present i form av lovikkavantar fick man minsann också. Det uppskattas mycket. Och kommer väl till pass eftersom mor för första gången på många år glömde lovikkavantar och raggsockar i julklappssäcken.

Gårdagen är väl inte så mycket att säga om. Mycket snö gjorde att vi fick skotta loss lite bilar. Och hälla snö i rumpan på C när byxorna halkat för långt ner. Och medans C och syster hämtade irländare i Göteborg blev det folköl och OS hemma hos Tomas. Lugnt, stilla och väldigt trevligt. Igår också.

Den här dagen har för det första bara försvunnit. Har hunnit diska och plocka lite. Handlat och ätit mat har jag i och för sig gjort också men så mycket mer har det inte blivit. Har bryggt färdigt kaffe så nu är det bara för sällskap att dyka upp.

Och så var det den här känslan då. Ångest? Nej det tror jag väl inte. Ängslig? Ja det är jag nog. Ena stunden så går det bra att intala sig saker medans i nästa stund så är jag inte alls överens med mig själv. Någonstans tror jag faktiskt att jag är lite rädd.

Idag är en utav de dagar när jag är lite extra nöjd över att det finns hårdrock.

[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=dR7xBj0bDD8]
Kreator – Violent Revolution

2 Kommentarer

  1. malin

    Jag känner igen känslan, men jag fyller gärna mina ängsliga dagar med gammal svensk punk.

    Svara
    • Tomas

      Visst är det helt grymt att ha musik som “slickar såren och klappar en på huvet”.. 🙂

      Svara

Skicka en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *