Vet ni. Jag är rätt så mallig över det här med mitt springande. Innan jag tog de första löpstegen i Bovallstrand den här sommaren hade jag inte haft ett par löparskor på mig på i runda slängar 20 år. Det är ganska lång tid. Det har förvisso blivit rätt många fotbollsträningar och innebandymatcher men ingen regelrätt löpning. Det är därför jag klappar mig själv lite extra på axeln för att jag faktiskt fortsätter att springa och inte la upp skorna på hyllan efter tre rundor i spåret.
Sen måste jag nog reflektera lite över det här som hände igår i Sverige. Det var valsöndag och som ni redan vet så blev det ett byte i bregottfabriken. Det som förvånar mig mest är två saker. Nummer ett att det faktiskt blev ett maktskifte. Är det någon som på fullaste allvar kan påstå att Sverige fungerar bra? Det andra är att folk på riktigt verkar vara förvånade över att SD får nästan 13% av rösterna. Så länge som vi konstant vägrar ta debatten med dem och avfärdar dem som ”bara rasister” så kommer de få vatten på sin kvarn. Mona Sahlin har väl inte sagt speciellt mycket vettigt i sina dagar men igår under valvakan sa hon faktiskt några kloka ord.
”Vi ska inte ta debatten med deras företrädare utan deras väljare”
Precis så tror jag det är. Majoriteten av de som röstar på SD har nog faktiskt inte den blekaste aning av vad de röstat på.
Så tror i alla fall jag.
Okej vi släpper politiken.
Det har släppts sjukt mycket bra musik i år. En platta är debuten från Blues Pills. Sångerskan Elin Larsson har en av de sjukaste röster jag hört. På ett bra sätt då alltså.
Blues Pills – Devil Man (live)