Som ett barn..

| | ,

..dagen innan julafton. Visst känns det igen. Just nu är det så mycket känslor så jag vet inte vart jag ska börja. Jag börjar känna igen lyckoruset som infann sig i våras när jag spelade hårdrock en hel kväll för första gången på över ett år. Den gången hjälpte nog maltdrycken till ganska mycket men hej du vad nöjd jag var. Ikväll ska det liras hårdrock så skjortan står rätt ut.

Sanna mina ord.

Att jag dessutom börjar landa i mina tankar kring helgens svåra funderingar gör faktiskt inte saken sämre. Snarare tvärt om. Det är en relativt lustig situation men jag gillar det.

Och nu är årets ballaste julklapp fixad.

Ses i dimman ikväll gott folk!

Föregående

Blod, svett och krampaktigt jubel

Mörkrädd? Jag? Åh inte då!

Nästa