Segerns sötma!

| |

När klockan tickade upp mot 90 minuter började jag sammanfatta matchen i huvet. Är jag nöjd med en pinne på bortaplan mot Aston Villa? Ja det är jag nog antagligen. Villa är ett riktigt bra lag som vi kommer slåss om fjärdeplatsen med. Men så klev han fram då. Efter lite halkande och ett motlägg fick Fernando Torres bollen och var fri. Det är sällan tre poäng smakar bättre än när man ”stjäl” dem i 93 minuten.

Hur skulle jag sammanfatta det här då? Jag kan ju inte ändra min ”game plan” bara för att en måltjuv avgör på stopptid. Ord som kramp, ängsligt och rädsla skrevs ner. Vårt spel flyter inte. Ett bra exempel på det är när Kuyt får en perfekt boll i steget och har fri gata ner över motståndarnas planhalva. Istället för att ta läget så vänder han om och slår en pass till försvaret. Det är alla tre ovan nämnda ord på en gång. Ett annat exempel är när klockan tickar mot kvarten kvar. Förra säsongen gjorde vi nästan överdrivet många mål sista tio. Men då var vi inte rädda heller. Rädda för att förlora. Viljan att vinna var större. Vi uppträder nervöst och ingen vill riktigt ha bollen.

Men idag gick det vår väg. Med lite tur knep vi samtliga poäng. Eller tur. Jag tycker faktiskt att vi spelade rätt så bra stundtals. Okej att Reina fick göra två sjuka räddningar. Och okej att vi inte hade några riktigt heta lägen. Men spelat ute på plan kändes bra. Mellan varven. Och fram till sista kvarten. Men vem orkar fokusera på det nu. Vi har ju Fernando Torres.

Nu har vi två segrar på rad. Och tre segrar på de fyra senaste. Jag måste nog säga att hur illa den här hösten har varit fotbollsmässigt så avslutar vi på ett godkänt sätt. Nästan godkänt i alla fall.

Mitt under matchen kom jag på ytterligare ett nyårslöfte. Och det här löftet ska jag göra officiellt redan nu. Jag ska försöka se saker lite mer positivt. Inte för att jag tycker att jag är en negativ människa men ibland så har jag en tendens till att fokusera på det dåliga istället för att lyfta fram bra saker. Det är ju av någon anledning alltid lättare att kritisera än att berömma. Så där har ni ett av mina nyårslöften. Att alltid försöka lyfta fram det positiva istället för att titta på det som inte varit så bra.

55 minuter kvar till nedsläpp mellan småkronorna och Ryssland. Vi får väl se hur länge jag kan hålla John Blund borta.

Föregående

Årets kortaste dag?

Sverige vs. Ryssland 4-1

Nästa