Sagan om unge herr Sandström
Ytterligare en blogg i den här härliga världen. Om den ska betyda mer än någon annan för dig är upp till dig själv. Och mig.
Jag skriver ogärna om mig själv. Vad jag gör och tycker är en annan sak. Bjud mig på en kopp kaffe eller lugn och stilla stund i soffan med Arch Enemy på stereon så ska jag berätta mer.
The story – so far…
Jag skulle kunna börja det här med ”Det var en gång…” men vet ni. Det tänker jag inte göra.
4 platser som är lite extra bra och betydelsefulla
Bovallstrand
Egentligen skulle jag kunna göra det enkelt och placera Bovall på plats ett till fyra men det hade väl varit att göra det lite för enkelt. Oavsett vilken tid på året så är Bovall alltid nummer ett. Höststormarna är precis lika härliga som sommaren. Faktiskt. Eller våren. Havet ger lugn och energi.
Göteborg
Göteborg är lite som Bovall. Fast större. Jag vet inte hur många gånger jag tagit bussen eller tåget ner till Göteborg och bara varit där. Tagit en kaffe på ett fik, handlat någon skiva på Bengans eller bara suttit på en bänk längs Avenyn och tittat på folk. Lite som Bovall men ändå inte.
Liverpool
Jag har varit i Liverpool två gånger men likväl har jag verkligen fastnat. Det kan ha att göra med att mitt favoritlag alltid varit just Liverpool men de tidigare morgonpromenaderna med kamera är svårslagna. Att en så stor stad kan vara så lugn och stilla är magiskt.
Havet
Behöver man ens förklara varför havet är en favoritplats? Jag ska dock erkänna att det är någon form av skräckblandad kärlek. Jag har en oerhörd respekt för havet och tanken på att bli fast i havet skrämmer mig lite. Kanske är det just det som är så fascinerande. Det behöver nödvändigtvis inte vara på havet och det fungerar precis lika bra bredvid. På en klippa till exempel.