Om man är positiv som fan så går allting bra

28 april 2011

Idag åtta till tolv. Imorgon åtta till två. Det känns som helt okej arbetstider. Nästa veckan väntar the graveyard shift. Tio till fem. Förvisso sovmorgon men jag hade nog hellre slutat tidigt.

Vissa saker väcks man ur hastigt och lustigt. Igår fick jag en tanke som kändes kul. Spännande. Och helt uppåt väggarna skulle det visa sig. Tror jag. Igår bestämde jag mig för att jag trivs bra i Uddevalla. För några år sedan sa jag aldrig men nu är det något helt annat. Jag bor i en bra stad och jag gör det tillsammans med någon. Någon speciell. Dessutom har jag mina vänner och familj här. Hur som helst. Jag bestämde mig för att det är här jag vill bo. Tanken innehöll också en plan för min framtida utveckling. Dels på det personliga planet men kanske mest karriärmässigt. Visst att det var en del hinder som var tvugna att övervinnas men det kändes ändå inte som en omöjlighet. Inte från min sida i alla fall. Men ack vad jag bedrog mig. Tänk att en så liten gest som att visa sin ignorans kan vara så avgörande.

Real Madrid mot Barcelona. Det börjar likna små minikrig. Personligen gillar jag när spelare visar känslor men det här börjar bli lite löjligt. De flesta på den där planen hade aldrig tänkt tanken att spela mer fysiskt än vad som behövs men nu finns det två tränare som eldar på. Och några tusen vid sidan av. Att Barcelona vinner med 2-0 är inte så mycket att säga om. Inget av lagen skapade egentligen mer chanser än det andra laget för att vinna men Barcelona har Leonel Messi och då behöver man inte skapa chanser. Man vinner ändå.

Jag kan någonstans förstå José Mourinho. Det finns två lag på den här planeten som i 98 matcher av 100 har mer fördel av domaren än sina motståndare. Det är Barcelona och Manchester United. Ta bara matchen igår som exempel. Båda lagen spelar fysiskt och på gränsen hela tiden. Det som gynnade Barcelona igår var att domaren inte tog tag i matchen utan lät spelarna mer eller mindre sparka ner varandra. Till slut kom det röda kortet på Reals Pepe.

Anhängare av dessa lag får säga vad de vill men det är den bistra sanningen.

Det finns en anledning till att stopptiden kallas för “Fergie time” i England.

Imorgon beger vi oss till Göteborg för en helg i slapphetens tecken.

0 kommentarer

Skicka en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *