Oftast blir det väldigt bra

| |

Så skulle man lätt kunna säga när det kommer till musik producerad i det här landet. Må hända att jag bor här och är uppväxt här men på rak arm kan jag inte peka på något annat land som producerar så sjukt mycket bra musik som vi gör. Okej USA är grymma. England likaså. Och kanske till och med Tyskland. Men att ett land i vår storlek bara fortsätter att mata fram guld när det kommer till musik är imponerande. Jag pratar först och främst om rock, hårdrock och metal men ska man vara ärlig så är vi grymma på alla fronter. Ta bara Abba och Avicii som exempel.

Tidigare i år släppte Follow the cipher sitt självbetitlade album. Det var faktiskt av en slump (vilket det ju oftast är) som jag sprang på det här gänget. Någon delade ett inlägg i någon av alla tusen grupper man följer på Facebook och vips. Där fanns det här grymma gänget. Visst finns det saker att anmärka på men jag tänkte att jag skulle bara snacka om det jag tycker är bra.

Sångerskan Linda Grahn laddar från tårna och på många av spåren sjunger hon röven av oss. För att snacka ren svenska. Hon visar även att Sabaton-låtar kan vara en njutning i studioversion.

Det är bombastiskt och mäktigt så det förslår. Inledningsspåret på platta (Enter the cipher) är en riktigt bra öppnare som sätter ribban för resten av låtarna. Känslan är att man kliver rakt i någon form av framtida dystopi. Eller ett soundtrack till uppföljaren av Blade runner.

Gillar man fart och fläkt och tunga baskaggar så kommer det här sitta som en smäck.

Ett klockren 8 på 10-gradig skala skulle jag vilja påstå.

Föregående

Ett inlägg i halvåret

Höga berg…

Nästa