Får man lyssna extra högt när man ska ta igen en vecka?

Fjorton jävla minusgrader!? Det var det ingen som hade sagt till Tomas. Det är inget upphetsande alls att promenera en kilometer när det är svinkallt. Sista biten hade jag ingen känsel i pannan. Hur skumt är inte det då?

Så börjar även den här veckan närma sig sitt slut. Den har varit precis lika stressig som den förra. Skillnaden är nog att jag bestämt mig för att inte låta andra påverka hur jag mår. I vissa fall har det varit svårare än andra. Men i det stora hela så tycker jag att jag lyckats rätt bra. Jag har ju till och med tagit ett ganska stort steg i min egna personlighetsutveckling. Det är inte varje dag man lär sig något nytt om sig själv. Och framför allt inte två saker som jag fick göra häromdagen.

Men först. Nostalgitorsdag med Primal Fear och deras debut. Den här plattan skulle egentligen ha snurrat förra veckan. Men eftersom jag fick tillbringa hela förra torsdagen ute på lagret och försöka få ordning på retursystemet så blev det inget lyssnade. Inget alls faktiskt. Tänkte att jag skulle bjuda på en ganska rolig anekdot här också.

År 2001 var jag och min gode vän, och för tiden också vapendragare, Johannes på Wacken Open Air. Vi var där mer eller mindre i tjänst och gjorde en del intervjuer som vi sedan skulle sända i radioprogrammet ‘radio D.I.S.T.’. Jo vi var först och fick Sveriges Radio att delvis byta namn på sin version. Hur som helst. Vi tillbringade en del tid back stage och snackade med väldigt mycket roligt folk. En kväll träffade vi på Henny Wolter (gitarristen som förövrigt tycker att giget på just Wacken 2001 är det bästa han haft med Primal Fear). Efter ett tag anslöt resten av bandet också. Förutom sångaren Ralf Scheepers. Dagen efter snackade vi lite om det här och kom fram till att det var grymt tråkigt att inte herr Scheepers också dök upp. Vem vill inte skaka hand med en av världens största sångare? Kroppsligt alltså. Nåväl. När vi kom hem från Tyskland var det dags att gå igenom bildmaterialet. Döm om vår förvåning när vi kom till gruppbilderna på Primal Fear. Vem stod inte där i bakgrunden och visade ‘the horns’? Jo visst var det Ralf Scheepers. Än idag kan vi inte komma ihåg om han bara råkade gå förbi eller verkligen stod och pratade med oss.

Lyssna –> PRIMAL FEAR – PRIMAL FEAR

Det blev ingen lysande avslutning på gårdagen. Liverpool förlorade med 0-1 mot Arsenal. Förvisso på bortaplan men jag tycker att vi gör en riktigt dålig insats. När Arsenals laguppställning presenterades såg jag två saker som talade för att vi skulle kunna vinna. Dels en av världens mest överskattade spelare på topp. Ja, jag pratar om Niklas Bendtner. Fullkomligt ofarlig spelare. Och sen har Arsenal inte en riktigt värdig målvakt i Almunia. Han har tydligen näst lägst räddningsprocent i hela Premier League. Varför skjuter vi bara ett skott mot honom då? Förvisso hade vi sju raka i ligan utan förlust men jag tror ändå att det är något som inte stämmer i Liverpool.

Okej vi hade David N’gog på topp.

Bokade biljett till Lamb Of God igår. Det är något magiskt med att gå på konsert. Funderar allvarligt på att köpa en biljett till och kidnappa med mig lite sällskap.

Nostalgitorsdag eller inte. Veckans låt är fortfarande The Answer – Comfort Zone!

Kan man tänka ihjäl sig?

Jag ber om ursäkt för svordomen. Jag var inte beredd på kylan bara.

[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=4-HZ_u1zfC8]
Primal Fear – Metal Is Forever

2 Kommentarer

  1. Fröken

    Tjohoo!!! Äntligen har du kommit dit i din nostalgitorsdag. Har väntat med spänning. =)

    Svara
    • Tomas

      Haha.. Som sagt så är den en vecka sen.. Och faktum är att det var faktiskt uppe för “granskning” för massa veckor sedan men föll på målsnöret.. 🙂

      Svara

Skicka en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *