Med risk för att man glömmer någon eller något så here goes. Den 16 maj dog en av världens största hårdrocksröster. Kanske den största. Jag pratar naturligtvis om Ronnie James Dio. Den lilla mannen med den oerhört stora rösten. Och om man ska lyssna på de som mött honom och dra slutsatser från intervjuer hade han även ett av världens största hjärtan.
Igår var det dags för nästa stora röst att lämna oss. Steve Lee kanske inte var lika känd för den stora massan som Ronnie James men oj vilken röst han hade. Gotthards sångare dog bara 47 år rutinerad. I en mycket tragisk olycka dessutom. Det var inte någon sjukdom som tog honom utan ett lastbilssläp. Vad är oddsen för det?
Jag såg Ronnie James på håll två gånger med Heaven & Hell. Men aldrig solo och det grämer mig något å det grövsta. Jag fick aldrig se Steve Lee och Gotthard heller. Det är enbart skyll mig själv på båda fronterna. Ikväll fick jag med andra ord en ordentlig tankeställare. Det är dags att ta chansen medans man har den. Carpe diem liksom.
För vem vet.
Nästa vecka kanske jag inte får chans att se någon alls.
Danko Jones på Trädgårn den 13 oktober. Någon?
Inte att förglömma den 2 juni. Vila i frid Sally. Du kommer alltid att vara saknad.
R.I.P. Steve Lee!