40 år! Det är en ganska lång tid. Men som de säger så går det rätt fort när man har roligt. Den 13 februari 1970 släppte Black Sabbath sitt självbetitlade debutalbum. Hur stort är inte det?
Spotifylänk –> BLACK SABBATH – BLACK SABBATH
Och det är alltså det som ska firas ikväll på Mortens. Det plus att uddevallagruppen Sabotage har 25 år på nacken gör att det är 65-års kalas. Att jag fick frågan om att vara pausunderhållning kom lite som en överraskning. Dock en otroligt rolig sådan. Det började pirra i magen redan i början på veckan och nu sitter man alltså här. Dagen D. Eller varför inte dagen H. Som i hårdrock. Det ska bli sjukt roligt att få lira tuff musik på krogen igen. Det var ju ett tag sedan sist.
Den här lördagen kunde väl kanske inte ha börjat bättre heller. Jag är av den sorten som nästan jämt har några triss-lotter i bakfickan. De kan bli liggande ganska länge för så länge jag inte skrapar dem så vet jag ju inte att jag inte vunnit. Då kan man fantisera hur mycket som helst om att det är massa pengar att skrapa fram. Idag tänkte jag dock ”Nu är du allt bra löjlig Tomas. Det blir ju inte mer vinst för att du sparar dem”. Så det blev till att plocka fram de fyra lotter som låg och skräpade. 25 kronor i vinst på första och då var den spänningen över. Trodde jag. Efter att ha snabb-skrapat den andra och konstaterat att det inte blev vinst gånger två blev jag tvungen att ta mig en extra titt. Nej men. Tusen kronor minsann. Och gånger två. Det var en ganska behaglig känsla som spred sig i kroppen.
Jag får tydligen behålla mina bästa-gå-bort-kalsonger då Wayne Gretzky tydligen fick tända elden. Nej jag orkade inte sitta vaken för att titta på massa hundra människor i fula kläder som ska gå in på en arena. Dessutom brukar det vara rätt så kass underhållning i övrigt också. Hela invigningen tillägnades minnet av den georgiske rodelåkare som bara timmar innan hade avlidit under ett träningspass. Det var stort men samtidigt det ända rätta. Foppa som svensk fanbärare. Också stort och det ända rätta.
Bara för att understryka att man inte kan ha roligt jämt så kommer här en riktigt tråkig nyhet. Jesper Strömblad lämnar In Flames. Rätta mig om jag har fel men Jesper var väl grundaren (nåväl en av dem) och ända kvarvarande originalmedlem. Det är grymt tråkigt att han hoppar av men främst är det väl tråligt eftersom det verkar som att hans alkoholproblem ligger bakom. Jag håller alla tummar jag bara kan för att han fixar det här.
Vädret är på sitt allra bästa humör idag. Kan som sagt bli en av de bättre lördagarna det här. Först lunch med brorsan och särbo. Sen blir det hårdrock för hela pengen.
Vart ska man ha ett 65-års kalas om inte på Mortens.
Okej att två tusen riksdaler inte är alltför mycket pengar men det var ändå grymt kul att vinna något annat än 25 kronor för en gång skull. Och nu var andra festivalbiljetten kirrad.
Det jag trodde skulle hjälpa har faktiskt inte gjort det. Det har snarare blivit lite värre. Jag trodde att jag var vuxen nog att kunna hantera mina känslor. Så är tydligen inte fallet.
Hoppas vi syns ikväll kompisar.
Hårdrock!
[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=DAAXK3Mzm2k]
In Flames – The Quiet Place