Den of thieves

| |

Lästid: 2 minuter

Jag måste väl snart erkänna att jag har en liten förkärlek för snutfilmer. Jag kan inte riktigt sätta fingret på vad det är och jag kan inte heller riktigt minnas att jag skulle haft just polis som drömyrke när jag var liten. Jag bara gillar dem helt enkelt.

Den of thieves är inget undantag. Handlingen i sig är väl inget unik. Gerard Butler spelar polisen Nicholas. Som vanligt är det en överarbetande hårding som har svåra problem i det privata. Den här gången är det inte alkohol utan just att det jobbas för mycket. Viss igenkänning där kanske.

Nicholas och hans gäng (ni vet det där hårda gänget som inte har samma regler som alla andra poliser) siktar in sig på en nyligen frigiven buse när de får ett fall med en stulen värdetransport. Som var tom. Filmen är den där klassiska katt och råtta leken och hade det inte varit för att det i mitt tycke skjuts en aning för mycket så hade det här varit en riktig kanonrulle. Den har nämligen en touch av det där smarta som finns i Oceans 11 (och uppföljarna) men det är bara en touch. Och det räcker. Det här är inte den sortens film.

Gerard Butler är riktigt bra i rollen som hårdhudad polis och O’shea Jackson Jr. gör rollen som den banaskals-inglidande-bartendern också riktigt bra. Pablo Schreiber som spelar busen Ray Merrimen är en stenhård och lätt en värdig arvtagare till Vinnie Jones om det ska göras en uppföljare till Lock, stock and two smoking barrells, Snatch eller Mean machine.

Så för att summera. En solid film med lite för mycket pang-pang. För min del tillför en scen på flera minuter med enbart en jäkla massa skjutande ungefär likamycket som den där avgående presidenten skulle tillfört på ett humanistiskt jämlikhetsmöte.

Noll och ingenting alltså.

Ps. Jag förstår att scenerna måste vara där men det betyder inte att jag måste tycka om dem.

Föregående

14 dagar eller 2 veckor

Close but no cigar

Nästa