Another day, another dollar. Eller. Ny dag, ny film. Jag har varit duktig och inventerat både filmerna som står hos mor och far och de filmer som jag har i mitt lilla förråd. Så varför inte vara duktig och titta på dem. Jag har ju trots allt betalat en och annan krona för dem.
Igår såg jag på ytterligare en film som baseras på musik. Blinded by the light bygger både på en sann historia men också texterna från Bruce Springsteen. Det handlar alltså inte om bossen själv utan om en ung kille som växer upp i Luton i England på 80-talet. En liten håla där det som oftast frodas stora drömmar. Som sällan förverkligas.
Javed är killen som drömmer om att få skriva. Han har skrivit dagbok sedan 10-årsåldern och när han börjar på gymnasiet träffar han dels på Roops som introducerar honom för Bruce Springsteen. Han träffar också Eliza. En politiskt engagerad tjej som snabbt fångar Javeds uppmärksamhet.
Ska jag vara rent krass är det här, rent handlingsmässigt, inte en stor film. Pojke växer upp i liten by med stränga föräldrar. Eller pappan är sträng. De är från Pakistan och allt går ut på att försörja och leva för familjen. Javed vill så klart mer. Han börjar på gymnasiet med alla de utmaningar som det innebär.
Det som gör den här filmen för mig är så klart Javeds kamp om att få vara självständig men också att allt kretsar kring musiken. Det är mycket musik i filmen och det sveper förbi textrader som förstärker handlingarna och scenerna. Det är lite motigt mellan varven men i slutändan är det här en riktigt bra feel good film.
Betyg? Ja det kan vi väl försöka oss på. Stabila insatser från samtliga skådisar men frågan är om inte de som har biroller gör de bästa insatserna. Lätt en trea på en femgradig skala vill jag säga.