Okej jag har fortfarande inte sett någon av de där tre filmerna som ligger bredvid mig på bordet. Men jag har tittat på senaste Beck. Om jag ångrar mig? Kanske.
Jag tycker generellt sett att uppföljare kan vara rätt skitnödiga och vad snackar vi här… Den 41:a uppföljaren? Om vi bara ska räkna sedan Peter Haber klev in i rollen som Martin Beck. Och det är lite där jag tycker vi ska stanna upp.
Martin Beck. Peter Haber. Jag tycker att han gjort från stabila insatser till extremt bra insatser under hela den här serien av filmer. I Döden i Samarra spelar Peter Haber extremt bra. Det är ingen hemlighet att karaktären är inne i slutskedet av både sin karriär och livet. Och Peter Haber gör det otroligt bra.
Övriga skådespelarinsatser tar sig också. Martin Wallström som klev in för ett par filmer sedan som Josef börjar axla Gunvald-rollen på riktigt i den här filmen. Måns Nathanaelson som Oskar är som alltid sådär härligt klumpig och jag gillar verkligen hans karraktär.
Jag tycker däremot inte Jennie Silfverhjelm är speciellt övertygande i rollen som chefen Alex och Jonas Karlsson har också gjort väldigt mycket bättre insatser. Hans roll här känns onödig på något sätt. Olle Sarro som Tobias Helm. Den mystiske SÄPO-killen? Det är en kul karaktär men känns lite för amerikaniserat faktiskt.
Filmen då? En axelryckning skulle jag säga. Titeln har egentligen inte speciellt mycket med själva handlingen att göra och själva handlingen är väldigt tunn. Och. Vi har sett det förut.
Den hamnar någonstans mellan de två andra ”nya” filmerna så varför inte säga en tvåa.