Jag måste faktiskt börja med att säga att jag är lite stolt. Jo jag är nog det. Nu har jag inte ätit godis, chips eller något sött på två veckor. Det som är något av det mest fascinerande med det här ”projektet” är hur sjukt sugen jag blir på godis. Eller chips. Eller något annat att stoppa i munnen. Men nu jäklar ska jag klara det här.
Förutom att jag är lite sådär halvnöjd med att jag inte stoppat i mig någon skit på ett tag så är det inte så mycket att hurra över just nu faktiskt. Både Liverpool och Frölunda presterar inte nästan alls som de bör göra. Inte ens i närheten faktiskt. Liverpool kanske mer än Frölunda.
Jo en annan sak jag är lite nöjd med är att vi förhoppningsvis kommer rulla igång något kul i mars. Och jag måste såklart vara lite hemlig så vi håller på det här i några veckor till.
Har jag sagt att jag för första gången i hela mitt liv verkligen längtar efter sommaren? Jag gör det. På riktigt. Jag vill åka med min dotter till kusten. Äta glass med henne. Bada med henne. Se henne lycklig. Det måste nog bli en sväng till Borås djurpark också.
Fjorton dagar. Är det en bedrift?
Kanske inte men för att nå 15 dagar måste man klara 14 så jag är stolt över mig själv.