Tag Archive for handboll

En del äldre och en del nytt

Tisdag är en veckodag som kommer efter måndag och före onsdag. Enligt den klassiska definitionen är tisdagen veckans tredje dag, men sedan internationell standard infördes 1973 räknas tisdagen som veckans andra dag. [1]

Måste börja med att reflektera lite över det där med vad som får finnas på en fotbollsarena och vad som inte får finnas där. Pyroteknik är till exempel förbjudet eftersom det är farligt om det används fel. Fair enough. Vapen i all former är naturligtvis också big no no. Vi kan väl säga att allt som vid felaktigt använda är farligt är inte helt lämpligt att ta med på en fotbollsmatch. Eller något evenemang överhuvudtaget. Vad kan mer vara förbjudet? Saker som berusar på ett eller annat sätt är också förbjudet. Det är okej att köpa det där men inte okej att ta med eget. Då tjänar ju klubbarna inga pengar. Sen vet jag faktiskt inte vad som mer kan vara olagligt.

Uppenbarligen är det inte förbjudet att ta med ett lik in på en fotbollsmatch. Inte i Colombia i alla fall. En 17-årig supporter till laget Cucuta Deportivo sköts ihjäl och som en sista hyllning snodde hans vänner kistan med kroppen i och tog med på matchen mellan favoritlaget och Envigado. Någonstans förstår jag handlingen. En helt morbid handling men hyllningen är fin. På ett annorlunda sätt. Jag tycker naturligtvis att det var helt uppåt väggarna. Vad tycker den avlidnes familj? Hade jag velat bli inburen på Anfield i en kista för att få vara med om en sista match med Liverpool?

Nej absolut inte.

Beställde två nya skivor från Ginza igår. När vi var i Bovallstrand förra helgen insåg jag att jag gett hela min samling med Led Zeppelin till pappa. För en kort stund försökte jag komma på varför jag hade gjort det men kom inte på något vettigt svar så jag gav upp och konstaterade att det var bara att handla igen. Så igår blev första från 1969 beställd. en kompis som tyckte att han hade för dåligt med skivor kom på den smarta idén att han varje månad köpte en ny och en gammal skiva. Jag kopierade taktiken igår och slängde på Devildrivers senaste. Förhoppningsvis landar beställningen i lådan redan imorgon.

I brist på intressant sport hamnade jag framför hockeyns kvalserie igår. Växjö mot Södertälje. Grymt imponerande av Växjö att tvåla till SSK måste jag säga. Det verkar som att resan för att hålla sig kvar i högsta serien inte blir så enkel som Södertälje och MoDo trott.

Handbollsmöte idag efter jobbet. Ska bli spännande.

Efter måndag men före onsdag? No shit Sherlook! Dessutom är tisdag veckans andra dag och alla vet ju att nummer två är den förste förloraren.

Idag lyssnar jag på : Graveyard – Hisingen blues

Share

Uppgång och fall

Där fick jag.

I natt har varit en sån där vakna-väldigt-ofta-natt. Och när klockan var fyra kom jag på att jag glömt köpa frukost till jobbet. Det är min vecka den här veckan. Det smartaste jag kunde komma på vid den tidpunkten var att ta bussen till jobbet klockan sex och sen ta firmabil ut till Maxi när de öppnade. Det hade varit en bra plan om inte en kollega haft firmabilen hemma. Nu löste det sig ändå men det var några tunga minuter.

Så till gårdagens handbollsmatch. Det var en match som var både ruskigt positiv och negativ. Det dåliga var att det blev förlust. 26-30 mot suveräna IFK Tumba. Det är i sig inte ett resultat att skämmas över. Det är däremot ett resultat som är grymt jobbigt med tanke på att vi hade stolpe ut. Hela matchen.

Exempel?

Vid ett gäng tillfälle spelade Tumba med en extra utespelare istället för målvakt. Två gånger fick vi kontroll på bollen så att vi kunde skjuta direkt mot mål. Vid båda tillfällena träffade vi stolpen. En gång utav dessa stolpskott lyckades vi dessutom snappa upp returen. Men guess what. Den satt också i stolpen. Om det gick stolpe ut för oss så var det tvärtom för våra gäster.

Nu ska man inte gnälla på otur. Eller tur för motståndarna. Tumba är serieledare och lag i den positionen får alltid lite extra med sig. Både på det ena och det andra planet.

Om vi däremot väljer att fokusera på arrangemanget så tror jag att det var en riktig fullträff. 832 personer på läktaren hade nog riktigt roligt. De flesta av dem i alla fall. Vi hade självlysande armband, 800 stycken kroppsflaggor och nytt fräckt ljus. 1-0 till arrangemangsgruppen. Jag vågar faktiskt sticka ut hakan och säga att vi hade sveriges bästa serielunks-arrangemang igår. Elitserien inräknat.

Eget beröm luktar dåligt sägs det. Jag vet. Men jag tycker faktiskt att vi normalt sätt är bra och igår var vi riktigt bra.

Men det kan alltid bli bättre.

Alla hjärtans dag idag. Säger man grattis eller?

Share

En relativt godkänd sportdag

Sådär. Först knöt vi ihop säcken för Kropps damer. Seger mot H43/Lundagård med 26-21 var imponerande. Nu har det bara gått en match med Björn Blomquist vid rodret men man kan ändå skönja en del förändringar. Det mest dramatiska är nog försvarsspelet. Jag vet inte när jag såg tjejerna spela så bra bakåt senast. Någon form av personliga rekord i block måste ha satts idag.

Sen nåddes man av beskedet att Önnered fick stryk i herralsvenskan. Det är grymt bra för vår del. Nu pratar vi om grabbarna då om ni inte riktigt bra med i svängarna. Imorgon möter vi Tumba. Det kommer bli tufft. Inte omöjligt men tufft.

Inlånade Caroline Jönsson i målet gjorde en storstilad debut. Nu ska hon tydligen bara vara med i ett par matcher vilket jag inte hade en susning om när jag satt och skrek ut hennes namn i Agnebergshallen idag. Personligen tycker jag nog att Kropps ledning bör jobba stenhård för att hon ska köra säsongen ut. Och kanske till och med nästa.

Liverpool fick bara 1-1 hemma mot Wigan idag. Lite halvrötet smakar det men Wigan gjorde det bra. Det var som om de specialstuderat vår taktik från förra mötet med Chelsea. Vi hade ledningen efter att Raul Meireles gjort sitt femte mål på sex matcher. Men vi orkade med andra ord inte knyta ihop säcken.

Wigans mål var tydligen offside. Ja det såg lite lurigt ut men jag tycker faktiskt att de var värda en pinne.

Två bra och ett halvdåligt resultat. Summan borde bli godkänt.

Godkänt med en något sur eftersmak.

Bilden på Jenny Alm är ”stulen” från den duktigt fotografen Andreas Carlsson. Spana in hans blogg på:

http://bohuslaningen.se/bloggar/1.508783-livet-i-1-125-delar

Nu blir det soffan och lite konferens med John Blund innan H kommer hem. Sen ska det mysas med rätt skurna grönsaker och klet att doppa dem i. Ett och annat chips lär väl slinka ner också misstänker jag. Inte för att jag behöver utan för att jag kan.

Imorgon blir det som sagt mer handboll. Kropps mot Tumba kvart över fyra.

Share

Matchdag: Frukost, uppladdning och tv-spel

Ja så är det lördag igen. Trevligt. Jag gillar lördag men det är väl ingen skräll direkt. Vem gillar inte att kunna sova ut och vara ledig? Idag är det dessutom match mitt på dagen och sen absolut inget planerat ikväll. Jo det är en bra grej. Hemmamys i soffan kan vara något av det bästa. Tro mig.

Matchen idag då? Temperaturen har höjts en del sen Ebbinge fick foten och Björn Blomquist kom in som coach. Det var nödvändigt. Återigen så är jag ingen förespråkare av att sparka tränare till höger och vänster men i det här fallet så fanns nog ingen annan utväg. Dels så disponerades laget på ett lite konstigt sätt och sen verkade det faktiskt som att spelarna inte lyssnade på vad deras tränare sa. Och det är inget bra tecken. Det ska bli spännande att se vad Blomman lyckats förändra på de få dagar han varit i klubben.

Ny målvakt är tydligen klar också. Caroline Jönsson som vunnit sm-guld med Sävehof både 2009 och 2010. Nu lade hon tydligen klistret på hyllan inför den här säsongen men jag tror nog att vår nye coach har koll på henne och vet vad hon kan. Även om hon är lite otränad.

Jag har fastnat i Football manager. Igen. Det är sjukt beroendeframkallande det där spelet. Som vanligt spelar jag med Liverpool och som vanligt går det inget vidare i december. Ett par nyförvärv i januari ska nog göra susen.

En stabil frukost på det här så är man igång sen.

För er som vill se hur det går får Kropps tjejer så drar matchen igång klockan tre.

Share

Bara sport, bara sport, bara massor utav sport

För mycket kaffe igår gjorde det svårt att somna. Jag har aldrig blivit påverkad av koffeinet tidigare men igår var jag stressad i kroppen. Trött i huvudet men stressad inombords. Är det en naturlig reaktion att inte kunna sova länge på morgonen också? Klockan sju slog jag upp ögonen och har haft dem öppna sedan dess.

Tröttsamt.

Liverpool har äntligen gjort klart affären med Ajax om Luis Suarez. Tyvärr så verkar det som att Fernando Torres är förlorad. Torres är världsklass. När han är som bäst. Den här säsongen har han varit långt från den nivån. I och för sig har han varit skadad en större del av året men det måste väl också räknas in. Men. Alla har väl rätt till en dålig dag på jobbet. Eller en halvtaskig säsong.

Liverpool är klubben i hans hjärta. Han spelade med en liverpool-bindel under kaptensbindeln som han bar i Atletico Madrid. Det sägs att han och Steven Gerrard är ruskigt tighta. Varför skulle Fernando Torres välja att lämna oss? Och dessutom göra det för Chelsea!? Med två dagar kvar av transferfönstret sticker jag ut hakan och gissar på att det här bara är lösryckt skitsnack från sensationslystna skvallerblaskor i England.

Mer sport. Igår spelade både herrarna och damerna hemmamatch. Jag pratar med andra ord om Kroppskultur. Först ut var tjejerna. Vet inte riktigt vad jag ska säga om den matchen. Eller vår säsong. Kropps dam räcker helt enkelt inte till i Elitserien. Jag tycker också att det ser ut som att det finns ett viss missnöje i truppen. Men det är ju bara jag.

Herrarna är däremot ett rätt stabilt gäng. Vinst med 29-20 mot Helsingborg och frågan är om inte Kropps herr kommer knipa en kvalplats till Elitserien nu. Inte för att vi är ett lag, eller en förening, för högsta serien men det är en spännande utveckling och en bra värdemätare.

Uddevalla-publiken kan vara den tråkigaste. Hur svårt är det att klappa händerna?

Klockan två idag ska Sverige knipa första medaljen i ett mästerskap på typ tio år. Spanien kommer bli en utmaning som heter duga. Med min ringa kunskap om internationell handboll skulle jag placera Spanien på samma nivå som Kroatien. Och dem slog vi ju.

Frölunda fick stryck av Färjestad igår. 0-3 hemma i Scandinavium. Det börjar kännas jobbigt nu. Ska bli intressant att se vilka huvuden som rullar om vi missar slutspel i år.

Hammarby vill värva Paulinho. Ja tack!

Och om vi ska avsluta det här inlägget med att inte snacka sport. Idag ska mormor och morfar få träffa H för första gången. För mig är det viktigt att mina morföräldrar får träffa henne. Tyvärr så är det ett läge när det är lite ostabilt med tanke på morfars demens och mormors taskiga hälsa. Men bättre sent än aldrig och snart kan det vara försent.

Min mor ska också vara med och fika. Enligt kompis C är min mamma och H rätt så lika. Ska bli spännande det här.

Något stör mig. Kan inte sätta fingret på vad.


Shinedown – 45
Share

Inget nytt här inte

Det är rätt mycket vardag just nu. Inte för att det är något fel. Jag trivs oerhört bra med min vardag just nu. Helst hade jag velat ha vardag hela tiden. Om det inte räknas som vardag när man är på jobbet. Här skulle jag kunna fortsätta med att det inte är något fel på mitt jobb. Men jag släpper det här.

Efter det senaste årets drastiska försämring av hälsan hos min morfar så har jag förlikat mig mer och mer med tanken på att han inte kommer finnas för alltid. Det som däremot stör mig något så förbaskat mycket är äldrevården i den här kommunen. Det kanske är likadant överallt men det märker ju inte jag av. För att göra en lång historia kort och en segdragen händelse lite rappare så är läget så här:

Min morfar är mer eller mindre dement. Det har liksom inte slått över helt utan ibland är han nästan sig själv. Fast bara ibland. Dock så är han så pass snurrig att han inte klarar sig själv. Idag har till exempel jag fått ta ledig från jobbet för att ”passa” honom medans mamma är på jobbet. Vad gör då kommunen åt det här? Jo deras lösning är att sätta morfar på antingen psyk-akuten eller på palliativa avdelningen på ett vårdhem. Alltså. Man blir ju lite matt måste jag säga. Hur kan det vara rätt att sätta en dement gubbe bland massa psyk-fall? Eller när blir det rätt att placera honom på en palliativ avdelning? I och för sig så ska vi ju alla den vägen vandra. Men ändå.

För några veckor sedan ansökte min mor om boende för morfar. Hemmet kan man också kalla det för. Det är alldeles för jobbigt för mormor att ta hand om honom när han snart backat hela vägen tillbaks till spädbarns-stadiet. I den här kommunen finns det tydligen två boende för dementa människor. Det som ligger närmst mormor och morfar heter Västanvinden och det är naturligtvis där som vi vill ha morfar. Men enligt kommunens handläggare så ska vi glömma det för kön är otroligt lång.

Otroligt lång?

Det måste  ju betyda att antingen vill folk bara ha sina anhöriga på Västanvinden för att alla andra ställen har dåligt ryckte eller så finns det för lite platser till våra äldre. Om jag ska gissa så är det alternativ nummer två. Återigen är vi inne på diskussionen om att sära på äldre människor på ålderns höst. Det kommer bli jättejobbigt för mormor om morfar hamnar någon annanstans är på Västanvinden. Borde inte personer som bor i området ha förtur?

Egentligen borde jag inte vara kaxig och skälla så mycket då jag har väldigt lite kunskap i ämnet. Men man kan ju inte låta bli att känna frustration över situationen.

Och nu till något helt annat.

Hardcore Superstar avslutar onsdagen på Sweden rock festival. Jag blir mer och mer övertygad om att jag ska åka. Frågan är bara när jag ska slå till på biljetten?

Sverige lirar semifinal i handbolls-vm ikväll. Det är stort och grymt bra jobbat. Vi möter Frankrike. Det blir svårt och näst intill en omöjlig uppgift. Vi slog i och för sig Kroatien men fransmännen är av en helt annan kaliber. Förhoppningsvis kan Oscar Carlén spela ikväll

Annars blir det ännu svårare. Och ännu mer omöjligt.

Ibland känns det som att jag försummar mina vänner. Fast det är väl så det ska vara när man är i uppstarten av något som känns helt fantastiskt bra? Jag vill intala mig själv det i alla fall.

Det är lätt att vara förstående och komma med kloka råd när det gäller andra. När det kommer till en själv så vägrar man så länge som möjligt. Men den berömda sanningen kommer alltid i kapp.

Share

Here we go again

Nu blev det sådär tokigt igen. Massa dagar utan uppdatering. Massa dagar utan lust till att uppdatera. Faktiskt massa dagar utan en tanke på att jag har en blogg. På något sätt måste det ändå vara positivt. När jag skriver som mest så är det på grund av att något måste ut. Att inte skriva något alls måste väl då betyda att jag är rätt lugn och harmonisk. Tillfreds med tillvaron skulle man också kunna säga.

Igår blev det en jobba-ideelt-dag. De två första inslagen till KroppsTV snickrades ihop. Det blev en prata av tränaren Martin Frändesjö och en intervju (nåväl…) med lagkapten Joakim Eriksson. Jag blev bryskt påmind om mina tix som jag hade när jag jobba på radiosporten. Tix som jag hade jobbat bort men som alltså lätt kom tillbaks. Men jag är ändå rätt nöjd. Alla är vi barn i början säger de som vet.

Vilken dag som är bäst och vilken som är sämst kan man diskutera precis hur mycket som helst. Eller jag ändrar mig. Vilken som är den bästa dagen i veckan kan diskuteras hur mycket som helst. Att tisdag är den i särklass värsta är inte så mycket att tveka på. Slutsnackat om den saken. När det gäller den bästa dagen så skulle man kunna göra det enkelt för sig och säga lördag för då är man ledig och det är rätt långt kvar till måndag. Eller så tycker man att fredag är bäst för då kan man minsann gå hem och lägga sig i soffan och bara slappa. Det finns många varianter tror jag.

Personligen tycker jag nog att torsdag är den bästa dagen. Man vet att man ska bara jobba en dag till sen är det fredag. Det är en bra känsla. Någon förstå-sig-påare sa för inte så längesen att man skulle göra torsdag till en kul dag. Hitta på något roligt på kvällen. Då jobbade man fyra dagar och sen blev det något roligt. Och sen har man bara fredag kvar. Lite samma tänk som jag har faktiskt. Nu har jag funderat på om man inte skulle ta och göra onsdag till en trivseldag. Tänk att ha något att se fram mot på onsdag kväll. Det kan vara bowling, bio eller egentligen vad som helst som bryter av vardagen. Då jobbar man helt plötsligt bara tre dagar och sen blir det roligt. Sen är det torsdag och den dagen är ju bra i sig. För sen är det fredag.

Vem försöker jag lura egentligen?

Till helgen blir det Bovallstrand. Inte för att jag på något sätt behöver känslan Bovallstrand utan mer att det ska bli väldigt trevligt. Det blir första gången som mor, far och övriga la familia får träffa H som jag mer eller mindre faktiskt bor ihop med. Vi har inte passerat den där magiska gränsen på tre månader än men det står faktiskt H+T på dörren. Och det känns bara bättre och bättre för varje dag som går. Adressändring? Den som lever får se.

Nu har jag bestämt mig. På riktigt. Jag måste ta tag i min ekonomiska sjukdom. Det är inte så allvarligt att jag sätter mig i massa konstiga situationer men visst hade det varit trevligt att ha några små slantar kvar i slutet på månaden. Jag  har ritat ner en budget och även installerat en applikation på telefonen för att hålla koll på mina utgifter. Jag har inte bestämt mig än för om det ska bli kul eller helt fruktansvärt att se vart stålarna tar vägen.

Sverige. Sämst när det gäller. Ja jag är lite bitter men det får man vara. Handbollslandslaget presterade inte ett skit i matchen mot Argentina och åkte följaktligen på stryk. Duktigt med stryk. Inte bara resultatmässigt utan också i huvudet. Jag skulle inte vilja vara med på den mentala resa som spelarna gjorde efter tre raka segrar och ett självförtroende som hette duga till att bli mer eller mindre utspelade av Argentina. Ett lag (eller land…) som vi aldrig förlorat mot. ALDRIG! Nu väntar Polen ikväll och vi MÅSTE vinna. Vad är oddsen på det?

Fet chans som man hade sagt på utrikiska.

Okej jag ska sluta vara bitter och heja på killarna istället. För nu behöver de stöd. Tyvärr blir det i soffan och inte på plats i Scandinavium som tanken var från bröjan.

Femton spänn för en applikation som håller koll på utgifterna. Ja det verkar ju helt klart vettigt.


Kroppskulturs lagkapten Joakim Eriksson
Share

Den som bäddar får ligga

Lördag och tokigt nog hade jag tackat ja till speaker-gig på innebandy. Klockan elva var det nedsläpp vilket innebar att jag var på plats i hallen klockan tio. Eller ja. Kvart över i alla fall. Behöver jag säga mer än att det var julbord med jobbet igår?

Vi kan väl börja där då. Med julbordet. Svarta örn stod för kalaset och det var riktigt bra. Efter ett kallt mottagande så blev kvällen riktigt trevlig. Bra mat och god stämning runt bordet. Sen blev det Lemon drops hemma hos Tomas och vidare till Mortens. Där blev det bara en öl för undertecknad sen gick stegen hem.

Mortens är rätt så överskattat. När de dessutom envisas med att köra Rock n roll business varenda helg hela december så blir det rätt löjligt. Ett coverband som dessutom kan vara det sämsta.

Finns det nått mer att tillägga? Skulle kanske vara det att det ska bli helt otroligt skönt att vara ledig i två veckor nu. Och att jag är fantastiskt nöjd med hur saker och ting utvecklat sig. Det kanske är som så att det är de mest överraskande grejerna som är de bästa. Jag börjar tro det i alla fall.

Herrestad slog Havstenstund med 23-5. Efter 14-1 i sista perioden. Jag fick julklapp i form av halsduk, chokladask och trisslotter. Grymt överraskad där också. Jag blev nästan lite generad. Efter att lagen tackat varandra så fick även jag tacka hela laget. Det kändes lite surrealistiskt när ett helt bandylag radade upp sig för att tacka speakern. Men stort. Jag är oerhört tacksam.

I eftermiddag väntar handboll. Kroppskultur mot Djurgården. Eftersom damerna är och lirar EM i Danmark så räknade ni snabbt ut att det är grabbarna som ska spela i eftermiddag. Just nu är jag fortfarande kvar i Agnebergshallen och trimmar in den nya rökmaskinen. Ingen rök utan eld brukar de ju säga men i det här fallet så stämmer det ju naturligtvis inte. Däremot så måste jag nog fixa en annan sorts rökvätska. Den här är lite för tunn och flyktig. Man vill ju ha fet rök som ligger kvar lite mer än tre sekunder på golvet.

Klockan fem är det avkast för er som är nyfikna.

Tjejerna möter väl Rumänien halv tre så det hinns ju också med.

Tomas mår fantastiskt bra över att slippa tillbringa lördagskvällen ensam.

Ja det är nog så att det är de mest överraskande grejerna som är de bästa.

Kan man visa på ett mer tydligt sätt än att vända ryggen mot någon?

Share

Snart får du vila Tomas. Snart!

En halv dag och räknande. Okej jag har utbildning på eftermiddagen idag och imorgon ska jag ju faktiskt vara på min arbetsplats. Men det är stormöte och det brukar bli trevligt. Jag räknar med andra ord en halv dag kvar till semester. Det ska bli obeskrivligt trevligt att vara ledig i två veckor.

Hur kommer det sig att sista veckan innan ledighet innehåller tokigt mycket jobb?

Igår färdigställdes ett av några små hemliga projekt. Bilden ovan har printats på canvasduk och spänts på en klickram. För att vara första gången så är jag nöjd. Herrn på bilden är Jerry Cantrell. Gitarrist i Alice In Chains. Bilden är tagen i Oslo av kompis Robert. Man kan säga mycket om dispositionen och så vidare men skit i det. Känslan i bilden är sjukt grym. Han menar verkligen vad han håller på med. Herr Cantrell alltså.

Och apropå presenter så är jag klar med alla julklappar. Det är nytt personligt rekord. Igår landade den sista, och kanske också den bästa, klappen i brevlådan. Förvisso är det bara en halv julklapp då jag kallt räknar med att få vara med och dela den.

Efter utbildningen idag bär det av till Torp. Först ska jag  hjälpa minsta lillasyster att köpa ny dator. Sen ska jag nog minsann ta och köpa ny kostym. Efter snart två år av mer eller mindre stillasittande jobb så har jag lite svårt att komma i mina gamla kostymer. Tragiskt men sant.

Kanske dags att göra något åt det där.

Sverige gjorde det som krävdes igår. Slog Ungern. Stort grattis måste jag säga till tjejerna. EM-semifinal för första gången. Det är stort.

Och sist men inte minst. Snarare tvärtom.

Jag blir mer och mer nöjd för varje dag som går.

Det känns speciellt.


Savatage – When The Crowds Are Gone
Share

T minus tre dagar

Grattis Sverige! Igår fick vi så återigen se våra handbollstjejer lira i TV4. I söndags visades en gammal dammig Beck-film istället för bragdmatchen mot Norge. De flesta har väl hört hur mycket handbollen har sparkat bakut över det här snedsteget. Personligen så är jag kluven även att handboll är en utav tre sporter som jag bryr mig om på riktigt. Men hur många håller med mig? Hur många var det som egentligen sörjde över att de inte kunde se matchen i söndags? Och vem hade kunnat spå att vi skulle smiska upp norskorna?

Nu blev det ytterligare lite upphaussat och kanske med all rätt. Jag skulle nästan gissa på att det var över miljonen som tittade på matchen igår. Tjejerna förtjänar lätt uppmärksamheten med tanke på prestation och resultat. Men frågan är om inte kaxigheten gjorde sitt också. Just därför var det ganska givet att vi skulle torska. Nu blev det bara en boll upp till Frankrike som ändå snodde silvret vid senaste VM men insatsen från svenskorna var inte godkänd. Eller ja. Det är ju naturligtvis lätt att gnälla när man sitter i soffan men jag tror nog att de flesta är överrens om att det var en tämligen medioker insats. Man kan alltid se det från minst två håll. Min åsikt är nog ändå att om man ska förlora en match i den här turneringen så var det en bra match tjejerna valde.

Ikväll väntar Ungern. Jag är helt övertygad om att vi får se ett helt annat Sverige på plan i den här matchen.

Och nu hårdrock.

Årets Sonisphere regnade ju milt sagt bort. Nu har det börjat ramla in namn till nästa års festligheter. England har släppt bomben The Big Four och tydligen så har vi i Sverige haft samma headliner som engelsmännen de senaste åren. Hur coolt hade inte det varit att få se de fyra stora på samma festival. Jag får nog snart ta och börja fundera på riktigt vilka festivaler det ska bli nästa år. Sonisphere känns nästan givet på något sätt. Varför vet jag inte men så känns det. Sen står det mellan Sweden Rock och Graspop. Just nu lutar det faktiskt lite åt att jag bryter min bojkott och drar till Blekinge i juni.

Men jag har inte bestämt mig än.

Jag vet helt ärligt inte vad jag ska skriva om min vardag.

Tre dagar kvar på jobbet innan det blir två veckor semester. Igår bokades en dag i Göteborg in. Och ett besök på Dinner 22. Har ni inte provat den sotade tonfisken där så kan jag rekommendera den varmt. Helt sjukt bra. Det kan faktiskt vara det godaste jag ätit.

Jag får snart sluta använda order fantastiskt.

En komplett line-up för Sonisphere hade varit om de bokade Anvil också.

Vilka är Biffy Clyro?


Anvil – Metal On Metal (live)
Share
Follow

Get every new post delivered to your Inbox

Join other followers: