Nedräkning på riktigt

Ja då kör vi. Sista veckan med förkortad arbetstid. Det roliga är därmed över och från och med vecka 35 (eller nått sånt) jobbar vi från fem på morgonen till sex på kvällen. I tretton veckor. Nu vet jag att inställning kan göra rätt så mycket men ärligt. Försök se något positivt i att jobba elva timmar om dagen. När ni hittat det kan ni väl höra av er. Fast det kanske är dumt att ta ut det här i förskott. Först ska vi ha semester. Och allra först ska vi titta på massa hårdrock till helgen. På fredag är »

Fyra timmar och räknandes

Vad är det jag brukar säga? Jo just det. Torsdagar är den bästa dagen. Och den här veckan är inget undantag. Jobb fram till lunch och sen är det helg. Midsommarhelg för att vara exakt. Inte för att jag sätter så stort värde på just midsommar men ändå. Det är lite som det där med kristna högtider. Det är skönt att vara ledig. Arbetsdagen alltså. Arbetsdagen! Mötet igår då? Jo det gick bra. Vi kom överrens om vad vi skulle prioritera inför hösten. Som alltid så kan möte vara lite segt men det här var nyttigt. Sen var det kul »

Nostalgisk torsdag

Det har varit lite si och så med nostalgitorsdagarna. Mest si skulle jag väl påstå. Högst oregelbundet och rätt så frånvarande. Dagens blir faktiskt årets andra och det är ju på tok för dåligt. Eftersom det inte blivit varje torsdag så är det ju lätt att glömma och så hade det kanske blivit idag också om inte första låten när jag stoppade lurarna i öron var utmärkta Road To Ruin från Annihilators platta Never, Neverland. Jeff Waters är inte bara en grym gitarrist och låtskrivare. Han är grymt trevlig också. Så den här veckans nostalgitorsdag kommer alltså förgyllas av kanadensisk »

It ain’t over til the fat lady sings

När det var fem minuter kvar av matchen igår satt jag med en klump i magen. Andra raka förlusten med 0-1 var nära och parallellerna med fjolåret fanns där som ett brev på posten. Då klev Maic Sema in i handlingarna. Den ständige avbytaren avslutade ett högklassiskt anfall med vänstern och alla med grön/vita sympatier andades ut. Skönt. Oavgjort mot Landskorna får väl anses som okej efter att ha legat under i princip hela matchen. Men det var inte slut där. I matchens 93:e minut löpte Björn Runström på en rensning och störde BoIS försvaret så pass mycket att Maic »

Efter måndag kommer tisdag. Ja det är helt riktigt.

Okej det är tisdag igen. Men det känns bra. Ska försöka få gjort en hel del som inte blir gjort annars. Ni vet grejer som inte är superviktiga men som ändå måste göras. De där grejerna som släpar efter en hela tiden och ligger och gnager. Det ska nog Tomas göra idag. En del av det i alla fall. Lyckades med ett och ett halvt avsnitt av Forbrydelsen igår. Jag stör mig lite på när man somnar mitt i sådär. Flytet försvinner när man inte får sätta punkt. Morgonpromenaderna är inte bara bra för det där lilla extra godiset som »

Måndagsfeeling behöver inte alltid vara en dålig sak

Okej det är inte särskilt varmt. Och det blåser. Men solen lyser på ett sånt där sätt som ändå ger känlsan av att snart är det minsann sommar. Promenaden från jobbet kändes också riktigt bra. Kanske en aning för mycket vind med tanke på att man fortfarande är snuvig. Fast vem orkar bry sig om en liten förkylning? Har även varit förbi mormor och morfar en snabbis. Mormor fyller år men jag hade faktiskt inte tänkt att hälsa på. Man vill helst inte smitta ner en 81-åring med förkylning. Inte en 89-åring heller för den delen. Men efter en liten »

Nära ögat är väl ändå bara nära ögat

Ooops. Höll på att missa att det här arbetsåret inleddes med en torsdag. En nostalgitorsdag. Det är inte bara en bra känsla att få börja jobba igen utan jag får dessutom inleda med att lyssna på Iron Maidens fantastiska platta Fear Of The Dark. Hela dagen! Om inte det är lycka så säg. Annars kan jag meddela att det är kallt i Uddevalla. Riktigt kallt. Det är sådär halvskönt att promenera en kilometer från bussen till jobbet. Det är faktiskt inget vidare skönt att vänta på bussen heller. Sen att bussen är några minuter sen kan man väl ta. Men »

Var det en icke-nyhet det här?

Backyard babies tar en paus. Någonstans i mitt bakhuvud känns det här igen men det kom ändå som en nyhet imorse. Jag är inget stort Backyard-fan men visst är det tråkigt. Jag har faktiskt inte ens sett dem live. Det är ju nästan för dåligt. Jag har hur som helst tagit mig friheten att sätta ihop en liten Best Of BB-playlist på Spotify. Och nu har jag naturligtvis utgått från vad jag tycker och ingen annan. Vill du lyssna? Klicka där då –> A NICE CUP OF BB Klyftan mellan de som har pengar och de som inte har några ökar. »

Nostalgitorsdag med läderbögen Rob Halford

Okej gårdagens hint var inte hel fel. Men det är ju inte Judas Priest som körs idag. Inte ens Halford solo. Nej det är soloprojektet Fight. Den gode Halford hoppade av Judas Priest 1992 för att göra sin grej. Han tog i och för sig med trumslagarpojken Scott Travis om man ska rättfärdiga min hint lite mer. Det blev en kort men intensiv karriär för Fight. Tre plattor på lika många år. Debuten, War of words, står för underhållningen under dagens nostalgitorsdag. Jag säger som min favorit bland de lokala nyhetsuppläsarna på TV4. God morgon! De sköna tonerna hittar du »

Ja, vi elsker dette landet…

Landet med det leende folket. Landet med det pratsjungade folket. Landet med den vackra naturen. Landet som tar dina pengar! Det är sinnesjukt dyrt i Norge. En dosa snus på dygnet-runt-öppna-tappen 200 meter bort går på 78 kronor. Norska kronor. Tur att man kom ihåg att köpa med sig det. En kebab med pommes går loss på 110 spänn. Om det inte är efter klockan elva på kvällen för då får du punga upp med 145 kronor. Fortfarande norska. Och vill du surfa i mer än de tolv timmar som ingår när du slaggar på hotell. Ja då nyper de »