Man får inte bli uppgiven. Får inte ge upp.

Jag har skrivit ett inlägg om min resa. Det är förvisso en kort resa i sammanhanget och om man jämför med andra men det är min resa. Och jag tycker att den har varit helt bedrövlig. Inlägget är dessutom inte så kort och inte publicerbart. Just nu har det blivit som en form av terapi och minnesanteckning för egen del. Nu tänkte jag skriva om min senaste erfarenhet av den svenska sjukvården. Huvudattraktionen utspelade sig i måndags men började redan förra veckan. Eller ja. Naturligtvis hänger det ihop med ytterligare tidigare händelser men vi kör från förra veckan. Med en »

Om man inte provar får man aldrig veta

Inte för att jag känner för det. Mer för att jag kanske måste. Det kanske är så banalt att det här med bloggandet har blivit viktigare än jag tror. Och då är det väl inte banalt längre heller. Vi får göra ett försök och se om saker rättar till sig. Försökte skumma genom och se vad jag skrev senast. Måste säga att det var tämligen svårt att hitta en linje i det hela. Om man inte ska säga omöjligt. Betyder det att man har ett rätt så ostrukturerat liv? Hur som helst. Senaste inlägget kom från Metaltown. Årets första festival. »