Välj en sida

Ibland kommer man på vad som är viktigt

Solen den går ned over gaden
Stemmerne får tusmørkelyd
Vi spiller bold mod facaden
Og så med et der ryger min dyd

Og floridor ja og cellestin
De siger hva ska du ha min dreng
Jeg si’r det bedste
Til mig og mine venner

Billy var på speed i Herstedvester
Ca. sytten dage på pip pip
Der var discofil-musik og skrigende gæster
Og gamle venner på trip

Og floridor ja og cellestin
De siger hva ska du ha min dreng
Jeg si’r det bedste
Til mig og mine venner

Sjakalerne de begyndte og grine
Da de første ruder de røg
Og drengene de gik på line
I crepe-de-chine og tøsetøj

Og floridor ja og cellestin
De sagde hva ska du ha min dreng
Jeg sa’ det bedste
Til mig og mine venner

Nerverne som glas på resteniler
Skøjteløb på Bagsværd sø
Kærlighed i kolde biler
Og så er man sgu bange for at dø

Og floridor ja og cellestin
De siger hva ska du ha min dreng
Jeg si’r det bedste
Til mig og mine venner

https://www.youtube.com/watch?v=eNaENHZak4k

Kim Larsen – Det Beste Til Mig Og Mine Venner

När man känner att man måste skriva…

…så blir det ungefär så här.

Ibland kommer man på att man saknar något. Det kan vara i princip vad som helst. En ingrediens till matlagningen. Ett kort när man lägger patiens. Eller som det oftast är i mitt fall en skiva. Innan förra söndagens skivmässa kom jag på att jag saknar både Load och Reload på vinyl. Visst har jag dem på cd men det är ju något speciellt med den där stora svarta plastbiten. Att jag dessutom lovat mig själv att inte köpa dubbletter är också som bortblåst.s

Jag tänker inte ta den diskussionen huruvida Metallica föll av musikkartan någonstans i början på 90-talet när det släppte den svarta skivan. I min värld gjorde de inte det. Jag kan till viss del hålla med om att den musikaliska förvandlingen gick ganska fort men både Load och Reload är två briljanta album. Punkt.

Det var alltså dessa två alster som var mitt huvudfokus på mässan förra söndagen. Fick jag tag på dem? Icke! Det var 20 säljare på plats och inte någon av dem kunde skaka fram en utav dem. Nu vet jag att det är sällsynta plattor jag riktat in mig på men ändå. Nu hittade jag rätt mycket annat kul så jag är inte alltför missnöjd.

Så.

Jakten går vidare.

Fixa det med musik

Idag har varit en sådan där skitdag ni vet. När allt bara är grymt trögt och man vill helst bara glida ner i sängen och dra täcket över huvudet. Det märkliga är att det finns ingen speciell anledning. Jag gick och funderade ett tag på varför jag varit uttömd på energi men har liksom inte kommit på något bra svar. Det var väl helt enkelt bara en sån dag.

Hur gör man då för att bota de här vardagsdeprisionerna? Jag brukar göra det med musik. Eller roliga aktiviteter. Men oftast musik. Under en period i mitt liv hade jag en uppladdningslåt. Ni vet en låt som man lyssnar på precis innan man ska göra något viktigt. I mitt fall var det oftast precis innan jag skulle börja lira skivor för en folksamling på lokal inrättning. Låten som hängde med mig väldigt länge var Six med All That Remains. Ni som någon gång lirat Guitar Hero har nog koll på vilken låt det är. För er andra. Klicka på play precis här under och håll i hatten.

Det senaste har jag hittat en ny favorit bland alla stenhårda låtar. Skottska Yashin har gjort en sjuk tribute på Metallicas Wherever I May Roam. Jag gillar inte rena covers men när personerna som ligger bakom tagit till sig låten, tuggat på den en stund och spottar ut en egen version så är det helt okej. Det är en fördel om ni hört originalet men oavsett så kommer ni få er en åktur som heter duga. Enda passusen är att jag egentligen skulle vilja stryka den rena sången i låten men det andra väger upp så de klarar sig den här gången. Press play on tape!

Frågor på det?

Nu har jag faktiskt helt tappat bort mitt lagom charmerande humör och glidit in i någon form av fånleende stadie. Tänk vad skönt att vi har de där tonerna att luta oss tillbaka på.

Fyra nätter i nytt sovrum

Tänk vad tiden går fort. Det känns som igår när vi hittade huset på Fjärilsgatan på Hemnet och bestämde oss för att åka och titta. Det har runnit mycket vatten under bron sedan dess men vi har alltså redan hunnit tillbringa fyra nätter under vårt nya tak. Vi har dessutom hunnit med att måla taket i tre rum, väggen i ett rum och tapetsera en vägg i vårt sovrum. Nästa projekt på tur är minis rum. Gissa om det ska bli rosa?

Det har också hunnit bli 2015 och jag misshandlar den här bloggen mer och mer. Om jag inte haft ro till att skriva tidigare så är min högst kvalificerade gissning att det inte kommer bli mer stunder över den närmsta tiden. Det är en behaglig känsla att skriva så jag hoppas verkligen jag har fel.

Just nu kretsar allt kring det nya boendet och arbetet med att komma i ordning där. I och med att vi flyttar från en tvårummare på 58 kvadratmeter till ett radhus på 136 kvadratmeter är det lite att fylla upp. Det är också en del tapeter som ska bytas ut och en del väggar som ska målas om. När det blir vår/sommar är det en panel som ska bytas på ett förråd och väggar ska målas om på själva huset.

Var det någon som sa fritid?

Trodde jag verkligen att jag skulle få mer tid över när vi köpte hus?

Nej naturligtvis inte.

Just nu längtar jag mest tills det rummet som kallas mitt blir klart. Musik, film och en del sköna möbler att sitta i. Och ett skrivbord att jobba vid.

Det kommer bli bra!

Bara för att skoja till det, och ge mig ännu fler måsten, har jag laddat ner appen Storytel. Jag vill verkligen bli bättre på det här med böcker.

Åtminstone att lyssna på dem.

Dygnet har bara 24 timmar väl?

Det gäller att passa på. Att ta vara på tiden. Snabbare än vad du tror är den slut.

Örebro levererar! Igen!

För er som inte vet om det så härstammar otroligt mycket bra musik från en stad lite lätt nordost om Fjugesta men helt norr om Degerfors. Väster om Hallstahammar kan man också säga utan att överdriva allt för mycket. Ni som kan er geografi fattar direkt att jag snackar om Örebro. Denna så gravt missuppfattade by har under de senaste årtiondena producerat stora mängder riktigt bra musik. Jag har i ganska många inlägg pratat mig varm om WOLF (kolla in det här) men nu är det dags för en nykomling.

Evil Conspiracy har förvisso några år på nacken men det är först i år som debuten är släppt. Jag har inte hört mer än Rule The Ruins men hoppla Kerstin vilket ös det är. Tror du mig inte? Tryck på ”play” på videon här under och håll fast dig!

Evil Conspiracy – Rule The Ruin

Spring Tomas, spring!

Vet ni. Jag är rätt så mallig över det här med mitt springande. Innan jag tog de första löpstegen i Bovallstrand den här sommaren hade jag inte haft ett par löparskor på mig på i runda slängar 20 år. Det är ganska lång tid. Det har förvisso blivit rätt många fotbollsträningar och innebandymatcher men ingen regelrätt löpning. Det är därför jag klappar mig själv lite extra på axeln för att jag faktiskt fortsätter att springa och inte la upp skorna på hyllan efter tre rundor i spåret.

Sen måste jag nog reflektera lite över det här som hände igår i Sverige. Det var valsöndag och som ni redan vet så blev det ett byte i bregottfabriken. Det som förvånar mig mest är två saker. Nummer ett att det faktiskt blev ett maktskifte. Är det någon som på fullaste allvar kan påstå att Sverige fungerar bra? Det andra är att folk på riktigt verkar vara förvånade över att SD får nästan 13% av rösterna. Så länge som vi konstant vägrar ta debatten med dem och avfärdar dem som ”bara rasister” så kommer de få vatten på sin kvarn. Mona Sahlin har väl inte sagt speciellt mycket vettigt i sina dagar men igår under valvakan sa hon faktiskt några kloka ord.

”Vi ska inte ta debatten med deras företrädare utan deras väljare”

Precis så tror jag det är. Majoriteten av de som röstar på SD har nog faktiskt inte den blekaste aning av vad de röstat på.

Så tror i alla fall jag.

Okej vi släpper politiken.

Det har släppts sjukt mycket bra musik i år. En platta är debuten från Blues Pills. Sångerskan Elin Larsson har en av de sjukaste röster jag hört. På ett bra sätt då alltså.

Blues Pills – Devil Man (live)

Skam den som ger sig

Jag vet inte hur många gånger jag plitat ner orden ”skriva” och ”frihet”. Det är som en form av frihet att få skriva. Man liksom rensar skallen. Frågan är ju varför jag inte ägnar lite mer tid åt just skrivandet då. Fler bra frågor?

För några veckor sedan köpte jag mina första löparskor på 20 år och det fungerar också att ganska bra som terapi. Inte just att köpa skor utan att använda dem. Nu såhär i början ligger dock mest fokus på att andas.

Vad vill jag säga idag då? Egentligen har jag rätt mycket som jag skulle kunna berätta. Alla roliga projekt som jag håller på med är en sak. Mitt något energiabsorberande arbete en annan. Det som egentligen vore mest relevant och trovärdigt att skriva om skulle vara min dotter som för varje dag som går lägger beslag på en lite större del av mitt hjärta. Hur tungt livet än må vara så glöms allt bort när möts av jordens gladaste tjej. Och sötaste naturligtvis.

Jag kan också uppmana er att lyssna på WOLF. Fyra ruskigt trevliga herrar som lirar stenhård rock. Eller sten hårdrock. Vi kan komma överens om stenhård hårdrock. Har ni lyssnat på dem förut så vet ni vad det handlar om och för varje ny platta från örebrobandet har det blivit lite bättre. Fram till nu. Om förbättringen varit ett steg mellan varje skiva förut så är det två steg nu. Nya plattan ”Devil Seed” är något i hästväg bra. Nästan så kan skulle kunna sträcka sig till överraskande bra. Vill ni ha bevis? Ja men okej. Ta en titt på videon längst ner vet jag.

Andra kul grejer. Jag fick en fråga för några dagar sedan som handlade om bokstäver och hårdrock. En trevlig kombination och två av mina favoritsaker. Jag har väl inte funderat färdigt än men känner jag mig själv rätt så kommer jag givetvis haka på det här tåget. Vad det är vill jag nog inte avslöja just nu. Men snart så.

[youtube=http://youtu.be/Y9ir6YC2uNU]
WOLF – Shark Attack

Det som såg så ljust ut

Låt mig börja med några ord om kvällens fotbollsmatch. Oddevold tog emot Qviding hemma på Rimnersvallen och det är väl inte fel att påstå att det var upplagt för IKO att åter klättra upp i serieledning. Vi gör dessutom 1-0 efter tre minuter och radar upp målchanser. Då kunde det väl bara sluta på ett sätt? Just det. Qviding vänder och gör 1-2 i 94 minuten.

Nu såg jag inte matchen men tydligen är kvitteringen en bjudning från vår målvakt. Igen. Om jag räknat rätt så är det tredje tavlan på sex matcher. Det är inte okej.

Så till lite viktigare ämnen. Hela Europa är i någon form av kris och folk är uppenbarligen väldigt missnöjda med främst EU och invandringspolitiken som drivs i respektive land. Jag är inte jätteförvånad. Chockad och ledsen över ignoransen och omänskligheten men inte förvånad. Nu vet jag inte så mycket om hur det fungerar i andra länder men så länge som alla andra partier i Sverige konsekvent vägrar ta debatten och avfärdar SD som rasister så kommer partiet finnas och tyvärr mest troligt växa.

Jag sitter naturligtvis inte på någon sanning utan kan bara skriva vad jag tror. Och jag tror att välfärden och omsorgen måste bli bättre. Jag tror att vi måste satsa mer på våra barn och unga. Jag tror att vi måste ta hand om våra äldre. Jag är helt övertygad om att vi måste bli bättre på att ta hand om varandra. Och vi måste ta debatten med SD. Att förneka deras partistatus är att blunda för omkring var tionde människas röst och åsikt. Och det är inte okej för alla är ju som bekant lika mycket värda. Min känsla är, återigen, att det är bättre att diskutera och ta debatten och på det sättet förstå varför ett parti som SD kan få så många röster.

Så nu har jag ventilerat lite. Jag är precis lika frustrerad och bedrövad som de flesta andra. Men jag är inte förvånad.

Hur blev jag en surgubbe?

På lördag ska jag spela på en högstadieåterförening. Det är kul.

Veckan som kommer innebär endast fyra dagars arbete. Det är fint.

Veckan som kommer sen innehåller även den endast fyra arbetsdagar. Bra där.

Oddevold leder division 1 södra.

Jag har världens finaste dotter. Bara en sån grej.

Jag försöker hitta ljusglimtar i min vardag. Tyvärr så genomsyras den allt som oftast av negativa saker och av någon anledning är det enklare att hänga upp sig på en negativ händelse än en positiv. Eller kan det vara så att när det är för mycket minus är det svårt att se plusen?

Jag är lite villrådig. Jag vill se mig själv som en ganska positiv och glad kille. Ibland kan jag till och med hålla med om att jag kan vara lite för optimistisk. På gränsen till naiv. Men jag är hellre optimist än pessimist.

Jag är hellre rolig än tråkig.

Jag är hellre positiv än negativ.

Men återigen. Det är svårt att andas positivitet när man står med negativa vibbar upp till överläppen. Näsan är fortfarande över men gränsen är hårfin.

Det är väl en bra grej att jag tänker på det antar jag men frågan kvarstår dock. Hur blev jag en surgubbe? Just nu har jag väl inget direkt bra svar på det men jag jobbar på det.

Eller….

Nu ljög jag. Jag har en väldigt kvalificerad gissning men som vanligt är jag alldeles för feg för att våga delge er den här.

Some day…

[youtube=http://youtu.be/I8ncW0eiKnk]
The Answer – Comfort Zone

Stabilt är ordet för dagen

Det är en dag efter en kaosartad tillställning på Rimnersvallen och det är två dagar sedan Liverpool gjorde bokslut för säsongen 2013/14. Två matcher med mycket känslor men också helt olika känslor.

Vi börjar i England.

Att Liverpool gjort en helt fantastisk säsong kan ingen säga emot. Vi slutar tvåa i världens bästa liga två futtiga poäng bakom Manchester City. Vi har en spelare i laget som gjort 31 mål under säsongen trots att han var avstängd de sex första matcherna. Vi har en annan spelare som gjorde 22 mål och därmed kommer ensam tvåa i skytteligan. Det har aldrig hänt förut. Vi startar dessutom de flesta matcher med 5-6 engelska spelare i startelvan. Och bara för att späda på hur grymma vi varit i år så får fem spelare åka med det engelska landslaget till VM i Brasilien i sommar. Det har heller aldrig hänt förut att en och samma klubb har med så många spelare i en engelsk VM-trupp.

Trots en helt fantastisk säsong kan jag inte låta bli att tänka på det där ordet. Om. Tänk om vi inte varit så naiva när vi mötte Chelsea i tredje matchen från slutet. Tänk om vi inte varit så naiva när vi ledde med 3-0 mot Crystal Palace i nästa sista omgången. Tänk om Martin Skrtel inte gjort 4 (jo ni lästa rätt) självmål under säsongen. Det är många ”om” och det spelar ingen roll hur många till jag radar upp. Vi kommer fortfarande inte vinna serien. Och trots allt så har vi precis avslutat en mästerlig säsong.

Även om det känns lite bittert just nu så har vi en riktigt stabil grund att bygga vidare på till nästa säsong.

Så till den inhemska fotbollen.

Oddevold tog igår tredje raka segern när FC Trollhättan var på besök i staden. Det blev 3-2 och var, till slut, precis så spännande som ett derby ska vara. Vi gick fram till 2-0. Trollhättan reducerade. Vi gjorde 3-1 och Trollhättan reducerade. Innan allt urartade var faktiskt FCT bara en strålande räddning från kvittering också men som tur var så spelade vår målvakt oavgjort med sig själv.

Urartade var det ja. Med mindre än minuten kvar av stopptiden (gissar på fem minuter) kontrade vi på vänsterkanten. Trollhättans ena mittback satte stopp för det på klumpigaste sättet när han, bildligt talat, klippte benen i knähöjd på Jesper Westermark. Nog för att det var grymt fult och ett hjärnsläpp som heter duga så bad han tydligen om ursäkt efter matchen och vår lirare klarade sig med ”bara” lite smärta. Det som händer efter kapningen är det som är mest kaosartat och faktiskt pinsamt för FCT. Dels har deras högerback spottat redan nämnde Westermark i ansiktet under matchen och efter kapningssituationen blir han och Robin Ganemyr varnade för gruff. Vår kille sträcker fram handen för att ”stryka ett streck” över det men trollhättekillen vägrar ta i hand. Riktigt lågt och osportsligt. Dessutom väljer han att ge publiken fingret efter matchen när de som står närmast spelargången ganska högljutt visar sitt missnöje med och mot honom.

Att mittbacken som klipper vår kille kommer få minst två matchers avstängning är ganska klart. Det som blir spännande är att se hur långt straff det blir för spottloskor, osportsligt uppträdande och att visa obscena gester till publiken. Ska vi gissa på 2-3 matcher per förseelse? Det tycker i alla fall jag låter rimligt.

Trots kaos och bara seger med ett mål är vi fortfarande obesegrade efter fyra matcher och delar serieledningen med ÖIS. Det känns stabilt.

Det sägs att Diego Costa är klar för Chelsea. Jag funderar på varför en spelare som gjort 27 mål och är väldigt offensiv skulle vilja lämna en klubb som (om allt vill sig väl) har vunnit både La Liga och Champions League för att gå till en klubb som inte spelar någon anfallsfotboll. Alls. Så dåligt kan han ju inte tjäna i Atletico Madrid.

Okej nog om fotboll.

Den 10 juni släpper First Aid Kit sin nya platta. Första singeln från skivan lovar ungefär det som man kan vänta sig av systrarna. Svinbra musik helt enkelt.

Stabilt var ordet!

[youtube=http://youtu.be/DKL4X0PZz7M]
First Aid Kit – My Silver Lining