Spring Tomas, spring!

Vet ni. Jag är rätt så mallig över det här med mitt springande. Innan jag tog de första löpstegen i Bovallstrand den här sommaren hade jag inte haft ett par löparskor på mig på i runda slängar 20 år. Det är ganska lång tid. Det har förvisso blivit rätt många fotbollsträningar och innebandymatcher men ingen regelrätt löpning. Det är därför jag klappar mig själv lite extra på axeln för att jag faktiskt fortsätter att springa och inte la upp skorna på hyllan efter tre rundor i spåret. Sen måste jag nog reflektera lite över det här som hände igår i »

Det som såg så ljust ut

Låt mig börja med några ord om kvällens fotbollsmatch. Oddevold tog emot Qviding hemma på Rimnersvallen och det är väl inte fel att påstå att det var upplagt för IKO att åter klättra upp i serieledning. Vi gör dessutom 1-0 efter tre minuter och radar upp målchanser. Då kunde det väl bara sluta på ett sätt? Just det. Qviding vänder och gör 1-2 i 94 minuten. Nu såg jag inte matchen men tydligen är kvitteringen en bjudning från vår målvakt. Igen. Om jag räknat rätt så är det tredje tavlan på sex matcher. Det är inte okej. Så till lite »

Hur blev jag en surgubbe?

På lördag ska jag spela på en högstadieåterförening. Det är kul. Veckan som kommer innebär endast fyra dagars arbete. Det är fint. Veckan som kommer sen innehåller även den endast fyra arbetsdagar. Bra där. Oddevold leder division 1 södra. Jag har världens finaste dotter. Bara en sån grej. Jag försöker hitta ljusglimtar i min vardag. Tyvärr så genomsyras den allt som oftast av negativa saker och av någon anledning är det enklare att hänga upp sig på en negativ händelse än en positiv. Eller kan det vara så att när det är för mycket minus är det svårt att se »

Livets olika vägar och öden

Nu har det gått ett tag sedan senaste inlägget av aggression. Jag kan inte hjälpa det men orättvisor och när man trampar på människor som redan ligger ner gör mig arg och upprörd. Eller är det samma sak? En annan sorts orättvisa gör mig bara ledsen. Den där folk förtjänar så mycket mer men där livet bara grinar dem rakt i ansiktet. Häromdagen konstaterade jag att 2013 inte har börjat speciellt bra. För egen del har jag absolut inget att klaga på men jag har några personer i min bekantskapskrets som kunde haft det roligare. Eller vad sägs om dödsfall, »

Vart är vi på väg?

Två inlägg på samma dag? Har jag blivit tokig? Nej men jag blev ohälsosamt upprörd (man skulle kunna säga förbannad) och kände att jag var tvungen att dela med mig. Fick se statistik från FN idag som säger att 33% av alla kvinnor på jorden blivit våldtagna. Det är en tredjedel. Helt sjuk statistik som gör att man blir illamående. Jag skulle vilja göra något men man känner sig rätt maktlös i frågan måste jag erkänna. Var tredje kvinna!? Hur sjuka är vi män egentligen? Den som på något sätt förstör en annan människas liv har förbrukat sin rätt att »

Tomas problemlösaren – syntax error…

Jag vet inte vart jag ska börja. Jag vet bara att jag vill skriva. Behöver skriva. Men i vilken ände ska jag börja? Och vad kan (läs vågar) jag skriva? Vi kan väl börja med att konstatera att ibland är inte livet enkelt och svaren man söker hade varit värda hur mycket som helst. Problem ett. När man blir fullkomligt överrumplad av ett påhopp. Eftersom vissa situationer är nya för mig så vet jag inte riktigt hur jag ska handskas med dem. Idag dök en sådan situation upp. Jag släppte den då men är tvungen att plocka upp den imorgon »

Ibland måste man göra svåra val

Söndag morgon. Jag är nästan beredd att påstå att söndag är den bästa dagen under veckan. Oftast har man absolut inget inplanerat utan kan ta dagen som den kommer. Den här veckans upplaga har dock en lilten sur eftersmak. Inte på grund av alkoholintag då det var helt nyktert igår. Anledningen stavas ”svåra val”. Igår blev jag tvungen att välja men hur jag än vände och vred så skulle det bli fel beslut. Här och nu har jag lite svårt att gå djupare på vad jag hade att välja mellan men det smärtar lite att jag var tvungen att göra »

Inget ont som inte har något gott med sig

Det blåser på utsidan fönstret. Ordentligt. Det är nästan så att man kan börja prata om storm. Igen då. För visst är det som så att det är tredje helgen på rad som det friskar på. För två veckor sedan när det enligt vissa rapporter blåste 38 sekundmeter märkte jag inte så mycket av det. Idag har jag däremot både sett och känt kraftiga vindar. Det kan bli en spännande bussresa till kusten ikväll. För idag vankas det julbord med Kroppskultur dam. En bussresa på knappa timmen ska ta oss till Fjällbacka där årets första bord med julmat ska avverkas. »

Livets svåra frågor

Sjunde december och inte en gnutta snö. Nej det där lilla som kommit räknas faktiskt inte. Det finns en del i mig som sörjer att det inte har kommit någon snö än. Den där barnsliga Tomas som kan sitta och dröma sig tillbaks en si sådär tjugo år när han ser alla barn som har roligt i snön. Sen finns den andra delen av mig som tycker att det är helt grymt bra att det är plusgrader och inte ens ett fint lager med pudersnö. Det är den något äldre och klokare Tomas som kör bil till jobbet varje dag. »

Tre svettiga timmar på centralen

Jag tänkte att jag skulle börja det här inlägget med att be om ursäkt till samtliga som är anställda på McDonalds. I mitt förra inlägg uttryckte jag mig som att ett jobb på världens största hamburgekedja skulle vara det sämsta och tråkigaste som finns. Det var naturligtvis inte min mening. Det kommer sig väl kanske från att de flesta brukar referera till just McDonalds när det ska pratas om taskiga arbeten. Jag ber som sagt om ursäkt. Att flippa burgare eller stå i kassan är naturligtvis ett jobb så gott som något. Sen till gårdagen. Vi hade valt att boka »