Se där ja! Här har man varit duktig och gjort något kultiverat på bloggen minst en gång om dagen under ganska lång tid och så slarvar man nu. Så nära mål eller vad menar du? Nja. Jag letar nog ursäkter för att dölja ett visst mått av slöhet.

Eller nått åt det hållet.

I onsdags damp hur som helst In Flames-boxen ned i brevlådan. Två veckor för sent men nu känns det okej när den väl hittat hem. Förutom skiva och DVD låg det ett pussel, ett skärp, tre pins och några mer eller mindre olustväckande bilder i boxen. Nu har det hunnit bli några vänder med skivan och min solklara uppfattaning är att grabbarna har gjort det igen. Plattan är riktigt bra. Det märks ganska tydligt att herr Strömblad inte är med i gänget längre men jag tycker faktiskt inte att det gör något. Det som har försvunnit från soundet har ersatts med något som är minst lika bra. Och. För första gången kan jag faktiskt med att säga att Anders Fridéns sång är bra. För tro det eller ej men på vissa låtar sjunger han mer än vad han gjort tidigare.

Sjunger alltså.

Kolla in videon nedan så fattar ni vad jag menar.

Sista torsdagen i månaden innebär citytorsdag. Fullt pådrag mitt i stan och då naturligtvis utanför vår lägenhet. Jag har inte så ont av det utan tycker mer att det är trevligt när det händer saker i en annars så halvljummen stad. Hade de bara kunnat lägga in en och annan gitarr i underhållningen istället för att envisas med att bara lira piano så hade det blivit några fler bonuspoäng.

Ibland får mig sig en liten tankeställare i form av “Vad håller jag på med egentligen?” Idag kom en sådan. Det är en ganska sorglig historia så vi behöver inte gå in på den för mycket. Det som är trist är att det går ut över hur jag mår. Det är en ganska konstig känsla. Ungefär som att vilja äta upp kakan men samtidigt ha den kvar. Fast på ett inte så bra sätt. Det lustiga med hela historien är den innefattar personer som är så självupptagna att de inte ser längre än näsan räcker eller ens kan öppna öronen och lyssna vad andra har att säga.

Nu släpper vi det.

På lördag är jag hyfsat ledig. Då tänker jag få ihop en hög med mini-recensioner. I tisdags såg jag Heartless. I onsdags Shanghai och igår Cornelis. Förhoppningsvis har jag hunnit smälta intrycken lite mer. Just nu känns det som att jag sett tre filmer rätt utspridda över betygsskalan.

Imorgon åker vi till Göteborg och parkerar på Ullevi. Först ska vi se Graveyard sen blir det lite ölpaus under Sabaton och sist men absolut inte minst står Iron Maiden på scen. Eller som Bröderna Hårdrock hade sagt det. “Självaste Ajrån Mäjdin”.

Gång nummer fyra blir det för Tomas.

Snart dags för smurf-marsch i stan. Jag är lite sugen på att bevittna spektaklet men värmetröttheten sitter i så det får bli ett glas egengjord flädersaft i soffan.

Arbetsdagar kvar till semester: 6

[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=KTiQ75HY0DA&hd=1]
In Flames – Deliver Us