Tiden går verkligen snabbare ju äldre man blir. Söndag igen och ännu en skön slapparhelg är snart över. Men först ska vi klara av en match mot Arsenal.

Efter segern mot Manchester City senast med 3-0 är det helt uppenbart något mer positiva känslor inför dagens match än vad det normalt sett skulle vara. Arsenal på Emirates är ingen promenad i parken direkt. Londonlaget strävar efter att utför ett näst intill omöjligt uppdrag. Att sno titeln från Manchester United. Vi å andra sidan försöker utföra en lite mer men nästan lika omöjlig uppgift. Fixa en plats i någon utav europacuperna nästa år. Första målet är Europa League men med grymt mycket flyt kan vi faktiskt fixa en plats i Champions League. Men det tror jag inte ens vi ska hoppas på.

Klockan 17 är det avspark. Idag vågar jag inte tippa utan hoppas bara på att firma Suarez/Carroll fortsätter på den inslagna vägen.

Hardcore Superstar i fredags var en lätt besvikelse. Det var grymt skönt att gå på konsert igen. Men efter en lång turné så fanns det en del skavanker. Jocke Bergs röst till exempel. Sen verkade det som att Vic Zino hade smuttat lite för mycket på Jäger-flaskan innan gig. Inte ett solo som stämde och fruktansvärt dåligt gitarrljud.

Men!

Hardcore Superstar är inte Dream Theater. Man går inte på en spelning med göteborgarna för att få en skön ljudupplevelse. Det är ös och en hejdundrades fest från början till slut. Där är de svårslagna. Direkt efter konserten var jag grymt besviken och hade gett Hardcore en etta i betyg. Nu såhär i efterhand när man fått funderat och smält lite så drar jag till med en trea. Eller tre och en halv faktiskt. För de var helt klart bättre än medel. Men inte riktigt så bra att de förtjänar ett högre betyg.

Crash Diet överraskade. Mycket energi och låtar som verkligen passade in. Förband nummer två däremot. The 69 Eyes. För mig helt oförklarligt att finnarna var med på den här turnen. Enda behållning var trummisen som hade energi i överflöd. Han borde delat lite med övriga bandet. Den tuggumituggande sångarens försök att vara både Elvis och Peter Steele var bara fjantigt.

Liverpools svenska supporterklubb drog upp ett scenario där vi kan bli tvugna att förlora sista matchen mot Tottenham för att nå Europa. Moraliskt dilemma? Nej det tycker jag inte. Ska vi verkligen gå för att vinna en sista betydelselös match för säsongen och samtidigt missa spel i Europa nästa år? Självklart inte. Om det är förlust som krävs så är jag rätt övertygad om att Kenny Dalglish kommer ställa upp med ett reservbetonat lag.

Härligt väder idag innebär en liten promenad. Det blir också en liten bussresa till ÖoB. Innan avspark ska jag nog hinna med och värdera ljudprylar också. Hektiskt? Nej inte alls. Jag är lugn som en filbunke.

You’ll never walk alone!